Tack och hej Subway
God kväll bloggen!
Nu var det ett par veckor sedan jag skrev här sist, och de senaste veckorna har det verkligen varit kaos på jobbet. Det har varit många arga diskussioner. Jag trodde aldrig att det skulle bli så dåligt på detta stället, men där hade jag fel.
Min högsta chef lade schemat för december, och då lade hon om schemat totalt verkligen. Flera personer fick inga pass alls under hela december, medans andra bara fick enstaka, medans vi är 4 st som skall jobba mest. Mitt schema blev så att jag jobbar olika tider varje dag, däremot alltid bara dagtid fortfarande, och med 1 timme extra varje vecka. Tydligen har jag i alla år alltid jobbat 1 timme för lite varje vecka utan att veta om det. Sedan har det i alla år varit problem med min rast. Jag har 30 min avsatt för rast varje dag enligt schema, men det är inte alltid jag får den rasten, utan jag blir avbruten för att det är mycket att göra, och då har jag inte fått något för det, så detta tog jag upp nu då när schemat ändrades. Det vi då kom fram till var att jag istället skall ha matuppehåll vilket innebär att man får sitta ner och äta när man får tid, och man kan bli avbruten, alltså ingår matuppehållet i arbetstiden, medans rast inte gör det. Har man matuppehåll så måste man vara på plats hela tiden, och man kan bli avbruten, men om man har rast så ingår inte den i arbetstiden och får man lämna stället. Men när vi pratade om detta så var jag väldigt lugn, medans min högsta chef brusade upp direkt och blev jättesur.
Sedan har det också visat sig att jag har fått för lite i lön det senaste året, att jag har legat under vad kollektivavtalet säger, och även detta blev chefen jättearg över. Hon menade på att det är mitt jobb att hålla koll på sådant, medans jag försökte förklara att det är bägge två.
Det har hänt så himla mycket de två senaste veckorna, så det känns som att jag inte ens kommer ihåg allt längre, men mötet med den högsta chefen förra fredagen när vi diskuterade min rast gick åt skogen verkligen. Hon sa massa saker som jag verkligen inte trodde att jag någonsin skulle få höra av henne. Bla sa hon "passar det inte så är det bara att säga upp sig" Jag förstod verkligen ingenting. Det var hon som ville att jag skulle komma och jobba hos henne för 1,5 år sedan, det är hon som nästan alltid har varit den bästa chefen jag har haft, jag förstår verkligen inte vad som hänt. På bara en dag vände hon allt emot mig. Så hela förra helgen kunde jag verkligen inte tänka på något annat än allt elakt hon hade sagt på det mötet, för hon hade verkligen varit elak, inte dum utan elak.
Den söndagen fick jag pratat med några personer och även skrivit ihop vad jag skulle säga till den chefen dagen efter.
Under måndagen (i måndags) öppnade jag med den chefen så det var väldigt konstig stämning på jobbet när jag kom dit. Efter att ha ätit frukost så fick jag i alla fall pratat med henne ännu en gång. Och ännu en gång gick det åt skogen. Efter att ha pratat med henne så var jag så arg så jag sjukskrev mig, smällde igen dörren och bara gick därifrån. Allt var verkligen bara kaos.
Efter några samtal med olika personer så hade jag bara några få timmar senare sagt upp mig från jobbet. Ja ni läste rätt, efter 7 års tid på Subway så har jag äntligen sagt upp mig därifrån. Jag visste ju att jag grävde min egen grav där med tanke på fötterna och händerna, men jag trodde aldrig att det skulle sluta på detta sättet, pga bråk.
Ja nu undrar säkert ni vad jag skall göra istället. Först och främst, den största anledningen till att jag sa upp mig nu var pga bråket, men också till viss del pga fötterna och händerna.
Men ja, vad skall jag göra nu då? Nej jag har inte fått ett nytt jobb. Jag har under hösten haft kontakt med studie- och yrkesvägledare som har varit väldigt hjälpsamma och som verkligen visat att de vill hjälpa mig, så min tanke är att jag skall börja plugga. Exakt vad vet jag inte riktigt, eller jag är lite inne på att läsa upp lite saker, och sedan läsa någon större utbildning, kanske inom administration av något slag. Tyvärr kommer det inte ut några nya kurser förrän den 6 januari, så jag får vänta tills dess. Sedan skall jag också plugga till körkortet, och så skall jag faktiskt bli moster i februari. Så det händer mycket i början av nästa år, men troligtvis kommer jag att gå hemma januari och februari om jag inte lyckas hitta något annat tillfälligt jobb, eller kanske om jag skulle kunna ha sådan tur att jag hittar ett jobb som jag trivs på och som jag kan jobba med med tanke på händer och fötter. Så sysslolös kommer jag inte att gå känner jag, men jag kommer att ha mer fritid än vad jag haft på länge vilket faktiskt känns väldigt härligt. Och jag tänker aldrig sätta min fot på Subway igen efter den 3 januari!
Så ja, det har hänt väldigt mycket det senaste, och det tog några dagar innan jag själv förstod att jag faktiskt hade sagt upp mig. Det är faktiskt fortfarande lite blandade känslor över det. Jag vet ju att jag gjorde rätt val med tanke på hur situtationen var, men det känns samtidigt ganska läskigt att bara slänga sig rakt ut, utan att veta exakt vad som händer härnäst, jag är ju sådan kontrollmänniska.
Så denna veckan har varit väldigt konstig, samtidigt som Ida och jag har haft det väldigt roligt på jobbet, arbetsmoralen har verkligen legat i botten, men vi har ändå gjort det vi måste och haft roligt ändå. Tack Ida <3
Igår var älsklingen och jag med Ida och hennes barn på Liseberg. Smhi hade sagt att det bara skulle regna lite vilket inte kändes som något problem, men under eftermiddagen började det verkligen spöregna, så när vi bestämde oss för att åka hemåt så hade det gått igenom våra jackor så vi var ganska blöta. Men vi hade en trevlig och mysig dag ändå. Vi kollade på en barnteater, pysslade och hälsade på tomten, och barnen var överlyckliga över att Jesper och jag var med. Tack för en riktigt trevlig eftermiddag <3
Idag har jag fått grejat en del här hemma, och även slagit in lite fler julklappar, så nu är jag nästan klar med alla.
Nu är det dags att sova, känner mig verkligen helt slut. Jesper har blivit sjuk nu, så jag hoppas att jag klarar mig.
God natt!
//CarroEllen