CarroEllens blogg

En vardagsbloggares tillvaro.

Rummet- en liten spökhistoria

Jag satt och gick igenom bloggen lite tidigare i veckan och upptäckte att jag bara har lagt ut en av de två spökhistorier som jag skrev 06-07, länken till den som jag har lagt ut tidigare, Torpet, hittar ni här

Den allra första spökhistorien som jag skrev kommer här:



                                                  

        
RUMMET


Ungefär som en liten spökhistoria

av Caroline Aronsson


Det är fredag den 13 december, kväll och ganska mörkt ute. Cecilia sitter i sitt sovrumsfönster i deras hus som ligger nästan mitt på landet. En sådan här kväll är det väldigt tyst och tomt men Cecilia är lite rastlös så hon vill ut och gå en liten sväng. Hon tvekar lite men sen säger hon högt för sig själv ”jag ska ut!”
Hon tar tag i dörrhandtaget och drar det nedåt. Hon försöker öppna dörren men det går inte. Den är låst! ”Vem är det egentligen som har låst in mig?” tänker hon. Hon bankar lite på dörren för att se om någon öppnar, hon hör inte heller något annat, mer än sina egna andetag.
Hon kommer på att hon har sina ytterkläder på sitt rum så hon öppnar garderoben och tar på sig dem, väntar lite för att se om hon hör något annat i huset men det gör hon inte.
Hon rullar ner rullgardinen i fall det står någon utanför huset. Cecilia sätter sig på sin säng och försöker lugna ner sig lite, men tankarna går i huvudet på henne ”vem har låst in mig på mitt egna rum och varför?”

En halv timma har gått sen hon tog på sig ytterkläderna och hon börjar bli väldigt varm men hon tänker inte ta av sig dem, inte än i alla fall.
Hon går försiktigt fram till dörren igen för att kolla om den fortfarande är låst. Det är den. Hon går sakta tillbaka till sängen och sätter sig, då hör hon det första ljudet på ett tag. Det är ett skrik.
Cecilia flyger upp ur sängen ”vem var det”? tänker hon. Nu är hon ännu räddare än vad hon var förut.
Hon vill gå fram till dörren igen men hennes ben bär henne inte. Hon vågar egentligen inte heller säga något högt, men det gör hon ändå, ”det får hända vad som helst men jag måste säga något” tänker hon. Några minuter senare har hon fått mod till sig så hon ropar ”Hallå, är det någon där?” Efter knappt en minut hör hon skriket igen. ”Vem är det?” ropar hon. Den här gången få hon inget svar alls.

En timma efter att hon hade hört skriket så går hon fram till dörren igen. Den är fortfarande låst. ”Vad är det här för något?” tänker hon. Hon sätter sig på sin säng igen. Då knackar det hårt på hennes fönster. Hon flyger upp ur sängen ytterligare en gång den kvällen. Det knackar en gång till, men den här gången lite lösare.
”Får man vara så här rädd?” tänker hon. Då hör hon skriket igen, samma skrik som hon hade hört tidigare den kvällen.
Nu vet hon inte var hon ska sätta sig. Hon vågar inte sätta sig i sin säng för den står nästan vid fönstret. Tillslut kurar hon ihop sig i ett hörn på rummet och sitter där en bra stund.
Den här gången är det tyst ett bra tag.
Hon hade nog slumrat till för hon vaknar med ett ryck av att hon den här gången hör både knackningen på fönstret och skriket samtidigt. Hon får inte ett ljud ifrån sig, inte ens ett skrik. ”Vad skulle det hjälpa att skrika? det finns ändå ingen som skulle höra mig, det är ju nästan alltid lika tomt här, förutom ikväll” tänker Cecilia. Hon lugnar sig lite och hämtar andan, ”det känns som om att jag har sprungit flera mil” tänker hon.
Nu vågar hon sig fram, först till fönstret och sen till dörren. I fönstret såg hon bara ett rådjur en bit bort. Vid dörren drar hon ner handtaget men släpper det snabbt igen för då hör hon skriket åter en gång. Hon står kvar vid dörren en stund för att se om hon hör något annat. Det gör hon inte. Hon börjar banka lite på dörren igen för att se om någon kanske hörde henne. Men hon fick inget svar.
Ytterligare ett tag gick och Cecilia tog tag i dörrhandtaget igen som hon hade gjort några gånger den kvällen. Hon tog tag i dörrhandtaget och så blev hon skrämd ytterligare en gång den kvällen. Det vreds om en nyckel i låset som låste upp men som lika snabbt låste igen. Hon väntade någon minut, sedan började hon banka på dörren igen. Då hörde hon en nyckel i låset igen. Den här gången låstes den upp helt och samtidigt hör hon en hund skälla.


Cecilia sätter sig med ett ryck upp i sängen. Hon kollar sig runt. ”Puh, det var bara en dröm” tänker hon. Nästan allt var som vanligt, hennes mamma sov i sin säng som står bredvid Cecilias och klockan tickar lika mycket som vanligt. Hon hör något som krafsar. Hon förstår snabbt att det bara är familjens katt som krafsar på dörren. Ute så blåste det en hel del. ”BANG!” Det var något som bankade till på fönstret. Cecilia blev väldigt rädd men hon kom snabbt på att det bara var tallen utanför fönstret som slog mot det. 




Ljuden


Av de ljuden Cecilia hörde i historien så var det ju knackningarna på fönstret, skriket, hunden som skällde och nyckeln i låset, men vad kom i verkligheten de ljuden ifrån?

Alla ljud kan ni klura ut genom texten.

Svaren står längre ner =)

  






Svar:

Knackningarna på fönstret: Trädet

Skriket: Vinden som ven

Hunden som skällde: Rådjuret som skällde

Nyckeln i låset: Katten som krafsade på dörren



//CarroEllen