CarroEllens blogg

En vardagsbloggares tillvaro.

Var tar dagarna vägen?

Godkväll bloggen!

Ja då börjar även denna dag leda mot sitt slut, var tar dagarna vägen egentligen? Trots att jag går hemma nu så går dagarna så fort.


Nu sitter jag i alla fall hemma i sängen och känner mig väldigt trött, vet inte riktigt vad det är faktiskt. Natten som var sov jag inte så jättebra, drömde konstigt, och vaknade ett antal gånger. Hoppas det blir bättre nu inatt.


Under en ganska lång period nu i livet så har jag haft lite för många bollar uppe i luften har jag känt, och jag vet ingenting vilket jag avskyr.

När vi bodde alla tre här hemma mamma, Nea och jag, då ville jag bara flytta hemifrån. Det vill jag nu också, eller jag vet inte riktigt faktiskt om jag direkt vill flytta hemifrån, jag vill flytta till något större, jag vill kunna få plats bättre med mina saker, jag vill bla. ha ett skrivbord!...  

Mamma pratar hela tiden om att jag måste hitta en lägenhet och att jag får söka pengar för det osv. men grejen är den att för det första så vet jag att jag inte vill bo själv egentligen, för det andra så har jag inte heller en aning om var jag vill bo, mer än att jag absolut inte vill bo inne i stan, Torslanda räcker tycker jag, inte ännu längre in. Mamma tycker ju att jag ska flytta till Lundby men det har jag verkligen noll lust med. Det är ju där som de bränner lite bilar, punkar däck på bilar osv. Det är sådant vi har sett där i alla fall. Visst, här i Torslanda är det kanske inte mycket bättre, det har ju hänt en del saker här med de senaste åren, men det är ändå här som jag känner mig ganska trygg, jag kan stället okej i alla ifall.

Jag vill ju nu flytta med mamma och Mikael när de hittar ett hus, det är väl det jag vill allrahelst egentligen. Men det tycker inte mamma, hon tycker att jag ska flytta hemifrån... Så ja jag vet verkligen inte alls.....


Sedan är det ju det med jobb. Jag ska på intervju på tisdagkväll på Subway. Vi får se hur det blir. Jag är bara så less på att inte ha någonstans att ta vägen om jag säger så, ingen skola och inget jobb att gå till, det är väl mycket det som gör att jag känner mig smådeppig och så också.. Men men. tiden får i vanlig ordning avgöra vad som händer.



Kram CarroEllen