CarroEllens blogg

En vardagsbloggares tillvaro.

Tillbakablick 1 år. Var detta verkligen jag?!

Hejsan bloggen!


Nu sitter jag då i min säng och bara tar det lugnt, känner dock att jag borde äta något, men samtidigt känner jag att jag inte vill det... Dessa himla känslorna om att jag inte vill/får äta för mig själv kommer tillbaka ofta när jag är trött vilket jag verkligen avskyr. Är det någon som har något tips på hur jag kan göra för att verkligen vilja äta?


Och nu när jag började skriva om maten så kom jag också tänka på att nu är det ju snart jul igen, och då kommer jag direkt att tänka på julen förra året. Den var långt ifrån bra och jag mådde dåligt fast jag märkte det inte så jättemycket då.

Det var då som Nea var på Hälsö nästan hela jullovet för att hon och mamma hade bråkat. Samtidigt var då mamma väldigt sjuk precis hela jullovet. Det var ju också första julen utan mimmi (mormor) vilket kändes väldigt tungt. Mamma och jag fixade lite julmat och så kom morfar hem några timmar och sedan även Nea.

Under nyår så var Nea på Hälsö medans mamma låg hemma och var sjuk, och själv hade jag inte planerat någonting, eller rättare sagt jag orkade inte göra något speciellt på nyårsafton. Jag kommer så himla väl ihåg förra julen vilket jag uppenbarligen inte vill göra. Men iaf på just nyårsafton så låg mamma i soffan hela dagen/kvällen och själv satt jag instängd på mitt rum framför datorn. Nu tycker ni säkert att jag är helt sjuk, men ja, jag satt vid datorn precis hela nyårsafton.


Nu så här i efterhand är det först som jag har förstått varför det lovet blev som det blev. Visst det var ju självklart för att mamma var så himla sjuk och att Nea inte var hemma något vilket gjorde att det var Väldigt lugnt hemma. Sedan var det ju då också första julen utan mormor, och sedan var det då också, jag kan säga så här att när det händer jobbiga saker inom familjen och dyl. så isolerar jag mig gärna på mitt egna rum med stängd dörr och sitter framför datorn, och jag brukar också äta väldigt lite.  

Eftersom att det var så mycket som jag tyckte var så jobbigt under det lovet så var det just det jag gjorde, jag isolerade mig på mitt egna rum med stängd dörr framför min kära dator, och där satt jag nästintill hela jullovet. Det var först när det lovet var över och som man kom tillbaka till skolan. Då pratade alla om hur mycket de hade gått upp i vikt för att de hade ätit så mycket god mat som jag verkligen insåg hur dåligt jag hade ätit under lovet. Jag kommer så himla väl ihåg att om jag säger så här, jullovet är ju ca 2 veckor. På de två veckorna så hade jag långt ifrån gått upp i vikt, jag hade gått NER 5 kg. Ja jag gick ner 5 kg under förra jullovet. När jag tänker på det nu så känns det som jag vet inte vad. Jag kan inte fatta att jag kunde gå ner så mycket på så kort tid.


Det är ju mycket sedan det lovet som jag har fått de tankarna om mat, om att jag inte vill/får äta för mig själv. Jag verkligen avskyr det.


När det lovet började närma sig slutet så hade också mamma blivit bättre. Jag kommer ihåg att hon och jag tog en härlig vinterpromenad i snön här i Torslanda över golfbanan där barnen åkte pulka. Eftersom att mamma tog ett kort på mig under den promenaden så kommer jag också ihåg det så väl. Jag kommer så himla väl ihåg hur jag kände mig och hur jag mådde. Det var först under den promenaden som jag insåg hur dåligt jag verkligen mådde. På det kortet tycker jag själv att jag ser väldigt smal ut trots att jag har väldigt mycket kläder på mig.





Nu kommer jag inte på så mycket mer att skriva och känner nu att jag måste gå och ta mig något att äta. Kanske koka lite pasta och ta några chipotlebullar som mamma gjorde igår som är supergoda! :D


Sedan en annan sak, jag vet att jag är dålig på att uppdatera, jag saknar faktiskt tiden från då när jag hade e-blogg och jag bloggade flera gånger om dagen och jag låg även 1:a på e-bloggs lista som "mest aktiva bloggare" Jag saknar det väldigt mycket, men numera känner jag att om jag skriver så mycket som jag gjorde då så kommer det inte att bli något speciellt sagt för jag har tyvärr inte lika mycket att skriva om nu för tiden som jag hade då, tyvärr. Men jag ska verkligen försöka bättra mig.


Tyvärr har ju e-blogg tagits bort vilket också då betyder att många gamla blogginlägg har försvunnit. Jag vet att när jag mådde väldigt dåligt i våras så bloggade jag väldigt mycket på just e-blogg. Jag kommer också så himla väl ihåg ett speciellt inlägg som jag verkligen inte ville gå miste om men som jag tyvärr gjort. Det inlägget hette "Tack vare serien" och det handlade om serien Tonårsliv som gick på tv i våras. I det inlägget skrev jag mycket om Joanna som hade anorexia, hur hon fick mig till att vilja må bättre. Men ja som sagt, tyvärr är det inlägget borta, har försökt på massor av olika sätt för att få tag i det. Länken finns kvar om man söker efter det men det kommer bara upp annat. Men men, sånt man får ta ibland.


Kram på er alla bloggläsare! =)