CarroEllens blogg

En vardagsbloggares tillvaro.

Onsdag och vandring i Bunketorp/ tänker tillbaka på mina matvanor

Hejsan på er alla bloggläsare!


Då var man hemma då efter vandringen på 7 km i Bunketorp :P Jag tyckte det var ganska härligt att gå men det var så kallt. Tur som jag hade så fick jag låna ett par vantar en liten stund så jag fick upp värmen.

Asså jag tycker det var väldigt härligt och friskt att gå den sträckan och just den vägen, det är ju i skogen MEN herregud vad jag känner tydligt att jag har tappat kondition nu på 2 år. Herregud det är inte sant.... För 2 årsen orkade jag en del, men nu blev jag verkligen helt slut efter den 7 km. Ne, detta gillar jag inte... Men för övrigt så var det en härlig promenad =)


  

Några av frusna gänget vid rastplatsen idag. 



Nu sitter jag bara här i sängen och känner mig helt slut, orkar verkligen inte göra någonting. Klockan är ju liksom bara 2 :O Herregud vad vi slutade tidigt idag då.


Funderar nu lite på det här om hur mina matvanor var i våras och jämför de med nu. Asså i våras mådde jag inte så jättebra. Jag klarade inte av att äta frukost någon dag. På skoldagar så var det ju då ingen frukost som jag åt, utan jag åt först Lite till lunchen, sen ibland åt jag lite middag på eftermiddagen, eller bara en liten smörgås eller något sådant under eftermiddagen/kvällen. Ja det var det jag åt på en dag. Jag åt inget godis eller något sådant alls. Det var nästan ingen som sa någonting till mig om det, eller två kompisar som inte direkt tjatade på mig om att äta, men frågade mig om jag har ätit något och som verkligen försökte få mig till att äta iaf något litet.

Så här var det from maj i år tror jag det var, och största delen av sommaren. Mamma märkte ingenting, hon sa iaf ingenting, hon bara kommenteerade en gång när det var min favoritmat hemma, lax, att jag åt för mycket lax. Då vet jag att jag inte visste vad jag skulle göra..... Mamma sa heller aldrig att hon tyckte jag såg smal ut. Jag hörde inte heller det av några personer, det är nu först efter detta som jag har hört att jag är så smal osv....


Men i alla fall. Detta värsta tog en vändning i slutet av sommaren någon gång. Jag var ju med Jesper under 2 veckor då, och han visste ju om detta ang mina matvanor och det tyckte han inte alls var bra så han bestämde sig för att hjälpa mig att ändra på de. Och ja, det tog sin tid, men nu ca 2 månader senare så äter jag frukost, dock inte så jättemycket som jag gjorde för ca 1 månadsen, lunch i skolan, middag och ibland någon kvällssmörgås. På helgerna blir det frukost, någon frukt eller något på dagen, middag runt 3-4 tiden och sedan något litet på kvällen. Så ja, det ser betydligt bättre ut nu än vad det gjorde för några månadersedan. Det är väldigt härligt. Men sedan ska man ju inte heller säga för mycket. Anledningen till att det blev som det blev var för att jag mådde såpas dåligt. Men man ska ju aldrig säga att detta kommer att hålla sig så här nu. Det räcker med att något drar mig neråt igen så hamnar jag troligtvis i samma sits igen.

Jag kan också säga att under en tid i våras så var jag några gånger så nära på att gå och få hjälp med maten för jag mådde ju själv inte bra över det, men jag gjorde det aldrig.




Collage me  

Lite bilder på mig från i vintras/ våras

 

Ne, man kanske ska sätta sig och kolla på en film, eller kanske först ta upp en god kanelbulle ur frysen och sen film. Det gör jag! Kram på er.